Lärdomar om värdedriven skalning från socialt entreprenörskap
Vill du skala ditt bolag utan att tappa det som faktiskt gör er framgångsrika? Då finns det mycket att hämta från socialt entreprenörskap.
Kommersiella bolag letar ofta efter skalbarhet i kapital, marknadsandelar och ny teknik. Men forskning om hur sociala och hållbara initiativ växer, från små gräsrotsprojekt till rörelser med genomslag i hela samhällen, pekar på något djupare: verklig skalbarhet handlar om att samtidigt hantera vilja, kompetens, strategi och det omgivande system man verkar i. Det är insikter som är minst lika värdefulla för ett tillväxtbolag som för en ideell organisation, och som sällan får plats i traditionell affärslitteratur.
I den här artikeln går vi igenom vad forskningen om socialt entreprenörskap faktiskt visar om skalbarhet, och vad ditt bolag konkret kan lära för att växa hållbart utan att tappa fart eller fokus på vägen.
Vad värdedriven skalning handlar om
Precis som med kommersiella bolag finns det ingen given mall för hur ett socialt initiativ tar sig från lokal verksamhet till bredare genomslag. Socialt entreprenörskap definierar skalning som att öka den effekt en organisation med ett socialt eller hållbart syfte skapar, men vägen dit ser mycket olika ut från fall till fall.
"Scaling out" handlar om att nå fler människor eller täcka ett större geografiskt område, till exempel genom att replikera en verksamhet på nya orter. “Scaling up" handlar istället om att påverka politiska agendor, lagstiftning och samhällsstrukturer utan att nödvändigtvis växa i volym. Ett initiativ kan välja den ena vägen, den andra, eller kombinera båda, och det är inte givet att den som växer mest i antal också är den som skapar störst samhällsförändring.
Fyra faktorer som avgör om skalning lyckas
Viljan att skala. Ambitionen att växa skiljer sig kraftigt mellan olika initiativ. Vissa grundare drivs av en stark önskan att sprida sin idé i stor skala, andra vill i första hand behålla kontrollen över verksamheten och tvekar därför inför öppna samarbeten. Studier som Lunenburg et al. (2020) visar också att initiativ som lyckas kombinera ekonomisk och social logik, det vill säga både driva verksamheten effektivt och hålla fast vid sitt ursprungliga syfte, oftare behåller sitt sociala fokus även när de växer.
Förmågan att skala. Att vilja växa räcker inte om organisationen saknar verktygen för det. Entreprenöriella färdigheter, som att bygga nätverk, rekrytera rätt kompetens och kommunicera med finansiärer, hänger tydligt samman med hur stort genomslag ett initiativ får. Ledarskap spelar en liknande roll: den som kan navigera både internt i organisationen och externt gentemot omvärlden tenderar att lyckas bättre, även utan spetsiga entreprenöriella färdigheter.
Strategiska vägval. Utöver valet mellan scaling up och scaling out måste initiativ också ta ställning till hur öppen eller sluten organisationsstrukturen ska vara, från fria nätverk och franchisemodeller till mer kontrollerade, centraliserade upplägg. Här visar litteraturen ett mönster som inte är helt entydigt: öppna strukturer verkar ofta gå snabbare och nå fler, men sambandet är beroende av vem som driver initiativet och hur mycket kontroll den personen är villig att släppa.
Institutionella förutsättningar. Det omgivande systemet, alltså formella regler och informellt stöd i form av finansiering, kunskap och nätverk, formar både viljan och förmågan att skala. Ett gynnsamt företagsklimat med utrymme att experimentera underlättar för initiativ att testa sig fram, medan strikt reglerade miljöer ibland kan bromsa utvecklingen. Intressant nog visar forskning från utvecklingsländer att även bristande eller obefintliga regelverk paradoxalt nog kan ge sociala entreprenörer större spelrum.
Så ser det ut i praktiken
Ett återkommande drag är att sambanden sällan är så raka som modeller ibland ger sken av. Ett par mönster går ändå att urskilja:
Skalning följer sällan en enda, förutbestämd väg. De flesta initiativ rör sig mellan att växa i volym och att försöka påverka system och regelverk, ofta samtidigt.
Vilken struktur som väljs styrs minst lika mycket av grundarens behov av kontroll som av vilken effekt som eftersträvas, vilket gör att den mest "logiska" strukturen inte alltid blir den som faktiskt genomförs.
Det omgivande systemet, snarare än enbart organisationens egna resurser, avgör ofta takten. Tillgång till nätverk, finansiering och ett regelverk som tillåter experiment kan göra större skillnad än själva idén.
Det är en påminnelse om att skalning av sociala initiativ är komplext och beroende av sammanhang, och att enkla checklistor sällan fångar hela bilden.
Vad vi kan lära oss av värdedriven skalning
Snarare än att fråga "kan vårt bolag skala?" blir den mer användbara frågan var organisationen står i de fyra faktorerna, och vilka av dem som faktiskt går att påverka. En förening kan till exempel ha en stark vilja att växa men sakna det ledarskap som krävs för att hantera en större organisation. Ett annat initiativ kan ha rätt kompetens men verka i en institutionell miljö som saknar stöd eller utrymme att experimentera.
Att kartlägga sitt eget initiativ utifrån väg, struktur, vilja, förmåga och institutionella förutsättningar gör det lättare att se var insatserna faktiskt behövs, och var man redan står stark.
Vanliga frågor
-
Nej. Forskningen visar att vägen till genomslag varierar kraftigt beroende på initiativets syfte, resurser och sammanhang.
-
Inte nödvändigtvis. Scaling out handlar om volym och räckvidd, men scaling up, att påverka politik och institutioner, kan skapa minst lika stor samhällsförändring utan att organisationen växer i storlek.
-
Ja, öppna strukturer tenderar att gå snabbare, men det beror också på hur mycket kontroll grundaren är villig att släppa.
-
Nej. Vissa, som forskningen kallar "sociala bricoleurer", är starkt förankrade i det lokala sammanhanget och har ingen ambition att växa alls, medan andra aktivt siktar på regional, nationell eller global påverkan.
