Var tredje svenskt företag använder AI men knappt tre av tio svenska vd:ar har en tydlig plan för det

Skrivet av Arijana Duvnjak

Del 1 av 3 i serien om AI, kompetens och tillväxt

AI har på kort tid blivit en del av vardagen i svenskt näringsliv. Andelen företag med tio eller fler anställda som använder någon form av AI-teknik har ökat från 10 procent 2023 till 35 procent 2025. Huruvida det leder till affärsnytta avgörs i hög grad av vem som äger planen för hur tekniken ska användas, och den senaste statistiken visar att många organisationer saknar ett tydligt svar på den frågan.

Användningen har tagit fart och fördelningen är ojämn

En ökning på 10% på ett år

Enligt SCB använde 35 procent av svenska företag med tio eller fler anställda någon form av AI-teknik under 2025, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med året innan. Företagets storlek har stor betydelse. Bland små företag (10-49 anställda) var andelen 30,8 procent, bland medelstora (50-249) 49,6 procent och bland stora (250 eller fler) 71,9 procent.

Bland de företag som använder AI uppgav 41,7 procent att syftet var marknadsföring och försäljning, vilket gör det till det vanligaste användningsområdet, följt av företagsadministration och ledning (35,0 procent).

Samtidigt använde 65,0 procent av företagen ingen AI-teknik alls under 2025, och 57,9 procent av samtliga företag varken använde eller övervägde att använda AI under året. Det betyder att en stor grupp företag ännu står helt utanför utvecklingen.

Planen är det som saknas

PwC:s globala vd-undersökning, där 121 svenska vd:ar deltog, ger en möjlig förklaring till varför användning och effekt inte alltid följs åt. Knappt tre av tio svenska företagsledare uppger att de har en tydligt definierad plan för sina AI-initiativ, jämfört med drygt hälften globalt. Bland de svenska vd:arna anger 23 procent att vinsterna har ökat i någon utsträckning till följd av AI, jämfört med ett globalt snitt på 29 procent.

PwC Sveriges vd Helena Kaiser de Carolis pekar på att satsningar utan en konkret plan riskerar att bli ineffektiva, och att företagen därför behöver definiera mål, resurser och ansvar för sina AI-projekt.

Tre frågor som skiljer en plan från en ambition

I vårt arbete med strategi och tillväxt ser vi att tre frågor ofta avgör om AI-arbetet ger resultat:

  1. Vilket affärsproblem ska AI lösa? Ett konkret mål, till exempel kortare ledtid i offertprocessen eller bättre träffsäkerhet i leadsbedömningen, ger något att mäta mot.

  2. Vem äger resultatet? Ansvaret behöver ligga hos en roll med mandat över både process och budget, så att initiativet har en ägare även efter pilotfasen.

  3. Hur ser vi effekten? Utan ett nuläge och en mätpunkt går det inte att avgöra om investeringen har gett något tillbaka.

→ Företag som kan svara på dessa tre frågor har en betydligt bättre utgångspunkt än de som har tillgång till verktygen men saknar riktning för hur de ska användas.

Del två i artikelserien →

En plan behöver människor som kan genomföra den. I del 2 tittar vi närmare på kompetensklyftan, där PwC:s senaste mätning bland svenska arbetstagare visar att två av tre tillhör den grupp som varken använder AI i någon större utsträckning eller har en efterfrågad spetskompetens.

Källor

Arijana Duvnjak
Föregående

Räkna på kompetensen innan ni köper AI till marknadsföringen
Nästa

Hållbarhet som resultat, inte bara marknadsföring